billobull

Oväntat besök med Lusse-kaffe. Ett ljust minne från 2011.

2011-12-30T20:18:00.000+01:00

I år, närmare bestämt 13 december, fick vi oväntat besök av en inte helt okänd, oss närstående Lucia.
Ett av det här årets bästa minnen!
Tyvärr fick jag inte igång kameran förrän Lucia skulle gå.

Gott Nytt År !!

2011-01-01T02:56:00.000+01:00

Just nu är det kolsvart i Yttersbyn.
Inte ens stjärnorna lyser i skyn.
Snön ligger tjock på backen
och jag - allena - är vacken.
GOTT NYTT ÅR !!

När förtjänade man sitt liv ??

2010-09-20T11:49:00.008+01:00

Tänker på valresultatet och att jag tycker att alliansen spelat snyggt under mandatperioden - men mot fel mål. Och då menar jag ändå inte samma mål som de rödgrönas.

Jag tror att man lättare förstår vad jag menar om man som jag bor i Hässelby gård och bl a ser människor gå runt och gräva fram "andrahandskläder", burkar, flaskor, kanske mat (?) ur sopbehållarna, träffar människor som inte har råd att hämta ut sina mediciner, träffar människor som varken har råd eller ork att välja vårdgivare, träffar människor som inte har råd och ork med annat än att fördriva tiden i sina små lägenheter och som definitivt inte har råd och/eller ork att resa bort på semester - inte ens inom Sverige.

Men det märkligaste av allt tycker jag är att det faktiskt finns människor som tror att de förtjänar en bättre tillvaro än dessa "olycksbröder".
När i livet förtjänade en människa att det sedan gick bra - när hon föddes in i en förmögen och/eller harmonisk familj, när hon föddes med förutsättningar att utveckla ett gott intellekt eller överlägsen fysik ?? När hon kammade hem vinst på Lotto eller fick en bra livskamrat. Eller när hon/han började tro på Gud eller Allah ?

Och när i livet har människor förtjänat att de farit illa (t ex pg av krig, etnisk härkomst, sexuell läggning, bilolyckor, anhörigas drogmissbruk eller psykisk sjukdom etc) ?

Nej, ingen människa har "förtjänat" sitt öde. Att varje människa naturligtvis måste ta s i t t ansvar för konsekvenserna av både framtida och gjorda val är en helt annan sak.

Med SD i riksdagen och fortsatt alliansstyre ställs de här frågorna på sin spets.

Tycker jag - som har det oförtjänt och oförskämt bra.

Jan Holmstrand

50-öringen försvinner 1 oktober.

2010-04-26T20:47:00.004+01:00

text Uno Florén

illustration Gunnar Brusewitz

(Wahlström & Widstrand 1950)

Bilder från Slussen

2010-04-25T08:57:00.001+01:00

Utsikten från och mot Slussen har fascinerat både kända och okända konstnärer.
Gideon Börjes målning från 1918 "Från Slussen i storm" och andra exempel finns på

http://www.evalindgren.se/Slussen/

1300 eller 800 år - spelar roll ??

2010-04-24T18:18:00.004+01:00

a) Enligt Wikipedias skulle kostnaden för ombyggnaden av Slussen bli 6,3 miljarder, och det årliga underhållet kostar 3-5 miljoner. Ombyggnadsbudgeten skulle då motsvara underhåll under ungefär 1300 år.

b) Budgeten för ombyggnaden av Slussen ligger enligt färskare uppgifter på 8 miljarder och årliga underhållskostnaden är nu 10 miljoner. Detta innebär att man för 8 miljarder får underhåll i 800 år, och om man vill lägga 100 miljoner per år på Slussen räcker pengarna i 80 år.

Idag närvarade jag och Apollo (min fyrbenta följeslagare) vid en första samling för att protestera mot planerna för Nya Slussen.

Jag brukar inte har för vana att tala i sådana här sammanhang men fick plötsligt obetvinglig lust diskutera de här siffrorna. Tyvärr råkade jag i hastigheten kombinera siffror från både a) och b) ovan så att det blev en ganska märklig beräkning som jag dock lyckligtvis fick möjlighet korrigera senare.

Och faktum är:
8 miljarder som minskar med 10 miljoner per år räcker 800 år och ingenting annat.

Jan Holmstrand

Utsiktslöst ??

2010-04-16T00:06:00.003+01:00

På Wikipedia kan man om Slussen läsa att man beräknar kostnaderna för ombyggnadsprojektet till 6,3 miljarder. Notan brukar enligt min erfarenhet bli åtskilligt större när bygget är klart. Att reparera skador på Slussen kostar enligt samma Wikipedia-artikel 3-5 miljoner per år, d v s en femma per Stockholmare.

Nu är jag inte så positiv till att behålla Slussen-karusellen, men om man 10-dubblar summan får man 50 miljoner per år att använda till b å d e reparationer och förbättringsarbeten, och med den budgeten kan man hålla på i 120 år innan man kommit upp i 6 miljarder (som alternativt räcker till reparationer i 1200 år...).

Jag gissar att Stockholms stad inte ska stå för så stor del av dessa miljarder - man får väl bra betalt för att göra sig av med utsikten över Mälarens pärla - men har ändå väldigt svårt att förstå att man ska behöva underordna sig en lösning som en majoritet av stadens invånare troligen inte tycker om. 5 till 50 kronor per invånare och år medan man letar efter något betydligt bättre låter väl inte orimligt.

Bengt Lindroos förslag har jag bara snabbtittat på, men det förefaller innehålla mängder av visuella kontaktytor mot såväl omgivande vattenytor som andra stadsdelar.

Stockholm är en unikt vacker stad, till stor del för att man fortfarande ganska fritt kan blicka över vattnen mot andra stadsdelar - och inte bara när man går, bor eller arbetar på kontor längs stränderna.

Jag kan inte begripa att det skulle ligga någon långsiktig ekonomisk vinst i att förstöra en av de vackraste utsikterna i Stockholm för att finansiera ett ersättningbygge för Slussen-klövern.

Jag vill ha vid utsikt, gärna över vatten, från mina rum vare sig de är privata eller offentliga - svårare än så är det inte.

Riv, bygg om, men skona utsikten !!

Mälarens pärla innesluts nu successivt i sitt musselskal och kommer aldrig mera att synas.

2010-04-12T23:46:00.013+01:00

Utsikt mot Slussen av idag, bilden hämtad från

http://fotopeter.files.wordpress.com/2009/09/img_2550-7001.jpg

I Stockholm närmar sig nu genomförande av ett byggnadsprojekt som för överskådlig framtid kommer att dölja en av de vackraste utsikterna i Stockholm.

Fotografen Jann Lipka visar

här

den blivande "utsikten" med inlagda huskonturer
enligt det gällande förslaget .

Framför allt den första bilden visar att det blir ”game over” för den fria… utsikten för alla som vistas i närheten av Södermalmstorg … eller passerar från Söder mot City ... Endast en snål glugg mot Skeppsholmen återstår.

Använd gärna ”fullskärm” knappen för bättre upplevelse.

Du kan skriva under protestlista på den här länken

Nedanstående bild visar utsikten från Slussen av idag.

Bilden hämtad från

http://fotopeter.files.wordpress.com/2009/09/img_1335xms221.jpg

Idag är det vår i luften !! Dags för Fröding.

2010-04-01T16:08:00.002+01:00

En litten låt ôm vårn.

Ja vårn, ja,
ja vårn, ja,
tjong fadeladeli,
dä ä e fina ti!
Da stecker sä ur jola,
å guschelôv för sola,
ho ä så gla å bli!

I talla smacker ickern,
för talltôppmat dä licker´n
å kongler smaker´n bra.
I vika sprätter abbern
å gädda går å habber´n
å sier: "Tack ska´n ha!"

Å gôbban står i dôra
å sier: "Se gumôra
å tack för sist, fru Sol!"
Å kärngan går å môrker
å planter skôt i bôrker
å kackler ôm "i fjol".

Å bia kommer flygnass
å mörer kommer smygnass,
dä lôfter gôtt tå hägg.
Å kråkan kommer kraxnass
å svalan kommer flaxnass
å ännra lägger ägg.

Å göken gal i björka
å jäntan går te körka
å gôsan går på domp.
Å sjôl går ja i fjälla
å sjonger alltimälla
en litten stôlli stomp.

Å stompen ä ôm jänter
å are instrumänter
i löckas salmodi.
Å stompen ä ôm sola
å gläja här på jola,
ja vårn, ja,
ja vårn, ja,
tjong fadeladeli,
dä ä e fina ti.

Pasta med något väldigt gott och dagens Morgontuppen

2010-03-12T14:01:00.009+01:00

Igår fick vi pasta och köttfärssås. Oerhört gott, men av någon anledning väckte anrättningen ingen entusiasm hos Apollo. Efter maten kom förklaringen: Vi hade ätit ett plagiat !!! Gjort av grönsaker !!!
Tack Monica, det gjorde du bra.

Vår kaffestuga har efter förbättringsarbetet blivit en trivsam lokal där man gärna dröjer sig kvar, speciellt om man (som igår) samtalar med personer som i sitt inre jobbar med samma frågor som man själv. Vi löste inte världens problem men kom naturligtvis en god bit på väg.

Jag framförde bl a min åsikt att det inte är religioner eller ideologier som förstör världen utan de människor som utan skrupler skulle använda vilken trosuppfattning eller ideologi som helst för att få makt över eller oskadliggöra människor.

Min allergi mot huvuddukar, burkor etc blommade lite mindre efter vår diskussion. Det finns nämligen anledning misstänka att ökad medmänsklig tolerans försämrar möjligheterna till nämnda maktmissbruk.
Eller tydligare:
Utanförskap gynnar uppkomst och tillväxt av maktmissbruk och extremism. Och då talar jag inte om Germunds centerextremism.....F ö kan jag konstatera att jag visserligen sympatiserade med en del av hans åsikter men att han inte var direkt finkänslig i sin kritik av vissa religiösa företeelser och grupper, vilket enligt ovan nämnda förhållande finns anledning att kritisera h o n o m för.

Får återkomma till den saken och låter Uno Florén få sista ordet idag:

Morgontuppen

2010-03-09T20:44:00.010+01:00

Idag återkom jag till Hässelby efter några takskottar-dagar utanför Östhammar. I matsalen på Hässelby Familjehotell (där vi bor) serverades Minestrone och ostkaka med grädde. Det smakade gott.
Vi äter i avskildhet pga hund, och är tillsammans med Apollo hänvisade till biblioteket som är nyligen ommöblerat och riktigt mysigt. Tackar Lena, Bertil m fl för det.

Hyllorna dignar av gåvor från tidigare och nuvarande hyresgäster och det är fritt fram att låna - för gott eller för kort.

Idag låg Morgontuppen på bordet. Namnet gav associationer till Pekka Langer, men boken hade inte med honom att göra. Såväl verserna som teckningarna av Gunnar Brusewitz kändes bekanta på något vis. Det lilla häftet på 46 sidor är i A6-format. Det trycktes 1950 åt Wahlström & Widstrand på AB Gustaf Lindströms Boktryckeri.

Jag tycker Uno Floréns verser (och Brusewitz teckningar) är värda att återges.
Han är lite av ett ordknappt "för-band" till Tage Danielsson, som t ex på sidan 18.....

En politisk expert är en man som kan se
vad som sker i det som inte tycks ske.
Och däruti har han rätt
att ingen någonsin sett
att det så har skett.

......eller sidan 33:

Boken kostade 4:50...
och året var 1950

Pelletspanna och Spinoza

2010-03-03T11:52:00.005+01:00

Jag köper saker från Kina. Idag fick jag ett mail från en tillverkare av pelletspannor, och i informationen om en pellets-braskamin stod effekten uttryckt i kcal. För att få veta vad det utgjorde i kWh letade jag på Google och hamnade hos Germund i Enköping.
Han hade på sin blogg bl a en sida med energiomvandlingstabeller som innehöll svaret på min fråga.

Men han hade också skrivit om mycket annat som väckte mitt intresse, inte minst profilen som inleddes med "Jag anser att all primär energiomvandling ska ske direkt från solen, vindarna, vattendragen och havsvågorna. Jag avskyr religiös fundamentalism och misstror fundamentalisterna vad de än säger sig vilja åstadkomma Jag föraktar populistiska och korrumperade politiker som sätter de egna intressena före väljarnas."

9 sept 2008 skrev han "om vad Gud skulle säga till mig om vi hade upprättat en kommunikationslinje". Inlägget slutade med några rader om Spinoza och panteismen. Spinoza som jag hört talas om hela mitt vuxna liv men aldrig brytt mig om att studera.

Enligt Wikipedia är Panteism uppfattningen att hela naturen, världen eller universum är besjälad av ett opersonligt andligt väsen, att allting är ett och att inget personligt väsen existerar utanför denna andliga verklighet.
Baruch Spinozas panteistiska synpunkt är att universum är det samma som naturen och därmed också det samma som Gud.

Jag räcker gärna Spinoza handen över fyra sekler. Åtminstone när det gäller denna gudsuppfattning.
Och när det gäller Germund känns hans inlägg fräscha och dammfria utan att vara kränkande. Såvida det inte är kränkande att ha kritiska synpunkter såväl på medmänniskors fredliga livsåskådningar som på dess avarter.
Att uttrycka sin icke-tro kan väl inte vara mera kränkande än att uttrycka sin tro ??

...och släktforskning - på minuten

2009-11-12T15:10:00.007+01:00

Nu har jag lockats in på ytterligare en tidsödande sysselsättning, nämligen släktforskning. På nätet finns en uppsjö med sajter som erbjuder alla möjliga tjänster till den som vill snickra ihop ett släktträd, och jag har nu inte mindre än tre tjänster på prov.

Och märkligt nog har jag inom ett par dygn fått syn på en huvudgren som ganska detaljerat redovisar 25 % av mina förfäder, nämligen min farmors släkt som varit bönder och bondhustrur i trakterna Arbrå/Vallsta i Hälsingland och finns redovisade från början av 1500-talet. Under senare år återfinns de på Hov 10 (Lars-Pers) i Vallsta, där en tremänning fortfarande driver jordbruk.

Återstår 75%, d v s farfars släkt och min mors anfäder, där jag i alla fall kommit några generationer på väg och fått hjälp med uppgifter angående min farfars mor och hans syster som levde i Karlskogatrakten. Om farmors släkt från Hälsingland (så här i efterhand och utan så mycket detaljkunskaper) verkar ha framlevt sitt liv i något slags bondförnuftigt lugn, förefaller turbulensen ha varit betydligt större i farfars släkt som härstammade från skogarna i trakten av Visnum söder om Kristinehamn.

Med det stöd man har av de här internettjänsterna kan jag förvänta mig att jag innan året är slut har kartlagt förfäderna 5-6 generationer bakåt i tiden och kan börja ägna mig åt att detaljstudera deras levnadsöden (i den mån de återspeglar sig i brevväxling och annat) som förhoppningsvis (och troligen) återspeglar såväl "framgångssagor" som mänskliga tillkortakommanden.

Att bara finna positiva ingrendienser vore som att läsa en roman helt utan spänning, svek, missförstånd, aggressioner, sjukdom, fattigdom, svält etc.

...och se´n det här med religion

2009-11-09T12:13:00.012+01:00

I helgen bevistade jag ett jubileum i den frikyrkoförsamling jag för drygt ett halvt sekel sedan växte upp i. Det gav mig nu impulsen att vid 68 års ålder börja undersöka om min nuvarande (och i stort sett livslånga) syn på religion överensstämmer med någon lära.

Jag umgås gärna med människor ur alla läger, och uppfattar de flesta som bra och rejäla (i allmänhet mycket bättre än jag själv) oavsett religiös/ickereligiös bakgrund, ras, socioekonomisk ställning etc. Jag störs dock inte så lite av att just skillnader i religiös bakgrund och tillhörighet har förmågan att skilja grupper av människor åt och ofta utnyttjas av makthavare (och makttagare) i krisstituationer. Och trots detta faktum och trots att många människors liv i högsta grad präglas av deras religiösa övertygelse är det sällan någonting man vågar (?)samtala om på exempelvis jobbet. Desto viktigare att försöka hitta en icke provocerande minsta gemensamma nämnare att utgå från.

Gissningsvis fick jag i skolan lära mig någonting om John Stuart Mill, men det var på den tiden kristendomsundervisning stod på schemat och skoldagen började med morgonbön. Därför har det dröjt till denna dag innan jag i Wikipedia fick syn på följande sammanfattning av John Stuart Mills uppfattning om religion och religiositet:

Sina religiösa åsikter utvecklade Mill först i de tre essäerna "Naturen", "Religionens nytta" (1850-58) och "Teismen" (1868-70), som året efter hans död utgavs av hans styvdotter. Till lika förvåning för anhängare och för motståndare visade sig i dem den radikale fritänkaren inte bara betrakta religionen som ett viktigt kulturproblem, utan också anse den psykologiskt och socialt nödvändig.

I den första avhandlingen kommer han fram till att man inte alls kan uppställa naturen som en förebild för människan eller råda henne att endast följa sin natur, sådan den är henne given. Naturen tar ingen hänsyn till mänsklig lycka eller olycka, och all mänsklig utveckling består i en kamp mot naturen, en strävan att göra denna oss underdånig. Mill är därför inte alls villig att sluta sig till dem som vill ersätta de gamla religionerna med naturdyrkan.

I skriften om teismen kritiserar han bevisen för Guds tillvaro / ? ska väl vara närvaro eller existen- min kommentar/. Intet hittills framställt sådant bevis synes honom bindande. Men å andra sidan anser han ateismen lika omöjlig att bevisa. Han ansluter sig till Comtes lära om de tre stadierna, men gör gällande att även på det positiva stadiet står många olösta spörsmål kvar, som det måste stå fritt att besvara genom tro, bara man inte på detta sätt kommer i strid med erfarenheten. Men det gör man inte genom tron på en personlig Gud. Intet hindrar att man tänker sig denne som god och allvetande. Men är han det kan han inte vara allsmäktig. Det visar lidandet, brotten och orättvisorna i världen. Hans makt måste vara begränsad av något, och sannolikast synes det Mill, att detta är den materia, varav världen är skapad.

Denne Gud med begränsad makt behöver vår hjälp för att steg för steg göra världen bättre. Det är idealistens högsta lycka att i denna strävan veta sig vara Guds medarbetare.

I avhandlingen om religionens nytta framhåller Mill att det mänskliga livet, trots alla framsteg, är så fattigt och vårt vetande så begränsat, att vi nödvändigt behöver med fantasin bygga upp åt oss ett ideal att tro på och leva för. Den tjänsten har de positiva religionerna gjort mänskligheten och i stort sett gör de den fortfarande. Uppgiften kunde också enligt Mills åsikt fyllas av tron på mänsklighetens oändliga utveckling. Men han underkänner på intet sätt kristendomens värde och utvecklar särskilt betydelsen av det rena människoideal, som de troende har i Kristus.

I jakten på en själsfrände vad gäller syn på och betydelse av religion har Mill gett mig en aha-upplevelse, även om jag känner mig tveksam till innehållet i avhandlingen om religionens nytta.

Men det är bara att leta vidare.

...en underlig gåta

2008-12-25T12:43:00.008+01:00

Decemberslasket har åter påmint om pågående miljökatastrofer, men dessvärre också försvagat mitt motstånd mot miljövidriga utlandsresor. Jag vill flyga till sol och värme.

Tillåter mig citera Nils E Eriksson, Halmstad, vars travesti på Viktor Rydbergs "Tomten" (publicerad på DN:s familjesida 23 dec 2008) på kornet fångar dilemmat.

Midvinterkölden förr vara hård
i natten sågs snöstjärnor glimma
Nu slås ständigt värmerekord
Julnatt ger regn och dimma
Svensken flyger långt bort med plan
Ingen vill vara miljöpuritan
Ingen har solcell på taken
Hellre i Thailand gå naken

Inte är vårt klimat som förr
Stormarna är intensiva
Och nu ser man vid vintrig dörr
Inte en gnistrande driva
Julhandeln blomstrar trots lågkonjunktur
Julresor ger oss en höjd temperatur
Nog är det en underlig gåta ?
Nog är det så man vill gråta

”Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land”.

2008-08-26T06:35:00.003+01:00

Debatten om Barnsjukhuset Martina handlar egentligen om hur vi ser på barn. Om vi anser att alla barn tillhör samma folk och bör ha samma rättigheter och behandlas så lika som det är praktiskt möjligt - eller ej.

Jag vet mycket lite om Beppe Wolgers men hans och Olle Adolphsons ömsinta text och musik låter mig ana att ingen av dem skulle ha tillåtit sig göra åtskillnad mellan sina barn och andras ungar.

Och det är om det som barnkonventionen handlar: Principen om barns lika värde.

Att ge alla barn i ett land samma möjlighet att erhålla bästa möjliga vård det landet kan erbjuda. Något som säkert kan uppnås med privata vårdgivare men inte med den typ av finansiering som Barnsjukhuset Martina bygger sin verksamhet på.

Jag är glad att Lars H Gustafsson "viftat med barnkonventionen" vars tankeväckande innehåll fler än jag behöver studera. Och visst handlar den om ideologi. Barnens ideologi.

Jan Holmstrand

Hässelby
http://rsmartina.wordpress.com/
Läs även andra bloggares åsikter om politik, barnkonventionen, barnsjukhus, sjukvård, alliansen, moderaterna
privatisering,

Brott mot FN:s barnkonvention

2008-08-22T21:05:00.012+01:00

Lars H Gustafsson, Amir Daneshpip och Makan Amini levererar i DN 2008-08-19 kritik gällande Barnsjukhuset Martina som öppnar på Sophiahemmet i september. Öppnandet strider enligt dem mot principen om lika sjukvård för alla barn.

Jag tycker det finns all anledning ansluta sig till deras linje. Låt oss börja med att studera FN:s barnkonvention artikel 2 angående icke-diskriminering som lyder:

1. Konventionsstaterna ska respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.

2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro.

Vad är då problemet med Barnsjukhuset Martina visavis barnkonventionen ?

Ja, döm själv:

° De barn vars föräldrar har råd teckna speciell sjukvårdsförsäkring kommer att ha tillgång till såväl Barnsjukhuset Martina som offentligt driven barnsjukvård.

° De barn vars föräldrar inte har råd teckna speciell sjukvårdsförsäkring för sina barn eller betala för dyra akutbesök kommer inte att ha tillgång till den sjukvård som bedrivs av Barnsjukhuset Martina men de har fortfarande tillgång till offentligt driven barnsjukvård.

Vad är det annat än diskriminering ??

Varför finns då Barnsjukhuset Martina ? Naturligtvis för att människor med gott om pengar visat sig intresserade av att köpa sina barn kortare köer och bättre vård och för att det nya sjukhusets ägare funnit konceptet affärsmässigt hållbart. Och för att utvecklingen av idén inte framkallat protester förrän i elfte timmen.

Jag brukar inte ha lätt att ta ställning i politiska frågor och känner mig politiskt obunden, men företeelsen Barnsjukhuset Martina förefaller mig innebära en solklar, grov diskriminering och ett brott mot barnkonventionen !

Det är förståeligt att föräldrar med sina barns bästa för ögonen köper dessa sjukförsäkringar.

Det är också begripligt om försäkringstagarna inte kommer att vilja betala både skatt och dyra sjukvårdsförsäkringar och därför röstar för en politik som lovar korrigera denna "orättvisa" genom skattesänkningar. Det är vidare rimligt tro att dessa skattesänkningar för de ekonomiskt starkare i samhället kommer att få negativa återverkningar på den offentliga sektorns förmåga att upprätthålla en bibehållen god kvalitet på vården, bland annat den barnsjukvård som måste ta hand om de svårt sjuka barn som Barnsjukhuset Martina avvisar.

Det är möjligt att en del barn som får vård på Barnsjukhuset Martina kommer att få snabbare och bättre omhändertagande än de skulle ha fått hos andra vårdgivare. Men en del av barnen riskerar också drabbas av de negativa effekterna av ett system deras föräldrar uppmuntrat. Ett samhälle som tillåter diskrimering göder nämligen förekomsten av motsättningar mellan befolkningsgrupper med allt vad det innebär.

En del barn kommer dessutom inte i vuxen ålder kunna teckna några sjukförsäkringar för sina egna barn och i vissa fall inte heller för sig själva (trots en ekonomiskt trygg uppväxt).

Varför ?? Därför att sjukdomar, svåra olyckor, naturkatastrofer, börskrascher, kriminalitet, krig etc drabbar såväl fattiga som rika och ibland så att individens funktions- och betalningsförmåga helt eller delvis omintetgörs. Det är bland annat på grund av denna tillvarons ibland hänsynslösa, blint drabbande brutalitet som barnkonventionen kommit till.

Barn förtjänar jämlik behandling, oavsett social bakgrund, oavsett vilka deras föräldrar är och vad de kan prestera.

Barnsjukhuset Martina kommer säkert att skötas väl och få en glad, barntillvänd och professionell prägel. Desto tråkigare att vissa sjuka barn inte är välkomna och att verksamheten kan fortgå på detta sätt bara så länge vårt land tillåter brott mot FN:s barnkonvention.

Jan Holmstrand

Hässelby

Läs även andra bloggares åsikter om sjukvård, barn

Fotografik och RedBubble

2008-07-07T21:55:00.004+01:00

RedBubble är en sajt där man kan publicera och sälja sina små eller stora konstverk. Jag har i dagarna lagt ut några bilder där och redan fått sälja några - till mig själv.

Klicka på bildvisningen ovan så kommer du till RedBubble.

”Nej, jag kan bara koka gröt”

2007-12-07T21:32:00.000+01:00

Beslut om och genomförande av privatiseringar inom vård, skola och omsorg utgör en betydande del av de borgerligas politiska aktiviteter.
Den officiella förklaringen är att man anser privat verksamhet vara effektivare än offentligt driven dito, d v s ge mera vård, undervisning och omsorg för pengarna. .

De senaste dagarna har jag (som många gånger tidigare) haft anledning reflektera över och ifrågasätta detta resonemangs giltighet:

En åldrig vän skrevs nyligen ut från sjukhus efter ett kirurgiskt ingrepp och lång sängbundenhet. In i det sista fanns tankar på att skriva ut honom till sjukhem.
Dagarna före utskrivningen var han emellertid så mycket förbättrad att det verkade troligt att han skulle kunna klara sig hemma med hemtjänst fem gånger per dag.

Denna hemtjänst sköts i det aktuella fallet av ett större företag i omsorgsbranschen, och insatserna består enligt schema av ”tillsyn”, tillredande av enkel lunch, leverans av middag, inköp en gång per vecka etc. Det vår vän inte klarar (utöver städning, inköp, duschning) är främst matlagning.

Det är ett väl känt faktum att gamla, sjuka, trötta och ensamma människor ofta har problem med näringsintag och aptit och att deras hälsa står och faller med hur man löser detta problem. Ett större företag inom hemtjänsten torde inte vara omedvetet om detta förhållande och om att dess troligen viktigaste uppgift är att se till att patienten får i sig näring för att orka utföra så mycket som möjligt på egen hand.

Tyvärr är vår vän nu (sex dagar efter utskrivningen) i betydligt sämre skick igen varför vi hört oss för om mathållningen. Jo, då, han äter frukost (ett par brödskivor och kaffe) men när han ber om omelett till lunch får han till svar: ”Nej, jag kan bara koka gröt”. Idag var ”middagspersonalen” 2 timmar försenad varför vår vän med viss möda tillredde en djupfryst pizzabit. Middagspersonalen tog sig dock an att diska tallriken och koka en kopp te.

Det är naturligtvis varken medmänsklig och ekonomisk nytta med att låta en strid ström av personal ”se till” fem gånger per dag utan att förvissa sig om att den vårdade några av dessa gånger får i sig rimlig mängd någorlunda välsmakande föda ?? Och ändå är det vad som sker.

Kan det möjligen bero på att företaget erbjudit sig sköta hemtjänsten till ett lägre pris än konkurrenterna och för att kunna ”klara” åtagandet och samtidigt generera vinst till sin ägare helt eller delvis använder sig av för uppgiften okvalificerad och dåligt betald personal ? Troligen är det också så att denna bristfälliga hantering underlättas av att upphandlande part (kommunen) inte kontrollerar att de levererade tjänsterna håller utlovad hög kvalitet.

Med detta inget ont om gröt….

Politiskt färgblind

Läs även andra bloggares åsikter om privatisering, åldringsvård, undernäring, etik

Kärnkraft löser inte problemet (kommentar)

2007-03-07T21:10:00.000+01:00

I Läsarnas DN 7/3 2007 skriver Magnus Karlsson, Järfälla, följande som kommentar till min insändare "Övergång till kärnkraft löser inte problemet, 3 mars"

"Kärnkraften har många problem, särskilt i Forsmark, men den kommer aldrig att bidra till jordens uppvärmning, som insändarskribenten påstod. Jordens temperatur bestäms av att det måste vara balans mellan tillförd energi och utstrålad värme till rymden.

Människans omvandling av uran och fossila bränslen till värme är visserligen ett extra tillskott. Därför höjs temperaturen så mycket som behövs för att utstrålningen ska öka lika mycket. Eftersom den extra värmen är så liten jämfört med vad vi tar emot från solen räcker det med i storleksordningen en hundradels grad för att åter vara i balans.

Detta är alltså en engångseffekt och inte alls en ackumulering. Att räkna ut hur mycket som kan smältas eller värmas av en viss mängd energi har inget med saken att göra.

Växthuseffekten är annorlunda. Vattenånga, koldioxid och andra växthusgaser fungerar som ett genomskinligt täcke som släpper in solstrålningen men försvårar värmeutstrålningen. Temperaturen ökar så att den värme som trots allt tar sig ut åter är lika med den tillförda energin. Utan denna effekt skulle jorden vara mycket kallare.

Men våra utsläpp av växthusgaser gör nu att täcket blir tjockare för varje år som går. Effekten blir mycket större eftersom all utstrålning påverkas, inte bara den extra värme som vi själva tillför."

I genmälet hävdas alltså att värmetillskottet från fossila bränslen och uran är för litet för att ha någon betydelse för den globala värmestegringen. Författaren gör jämförelsen med den mycket större instrålningen av värme från solen (ungefär 9000 gånger större än den människoalstrade värmen). Det är möjligt att han har rätt.

Dock anser jag att beräkningar av vad som kan smältas eller värmas av en viss mängd energi i högsta grad har "med saken att göra".

Jan Holmstrand

Andra bloggar om: Klimat, Miljö, Kärnkraft, Vindkraft, Växthuseffekten

Övergång till kärnkraft minskar inte den globala uppvärmningen

2007-03-03T13:31:00.000+01:00

Om vi väljer kärnkraft i stället för kol eller olja spelar ingen roll. Jorden förlorar ändå sin förmåga att härbärgera mänskligt liv om vi inte slutar hjälpa solen med uppvärmningen.

”Säker kärnkraft” har förts fram som ett miljömässigt fördelaktigt alternativ till smutsiga energikällor som kol och olja. Jag vill varna för den illusionen. Kärnkraften är som vi vet inte säker vad gäller energiproduktion eller förvaring av slaggprodukter. Dessutom adderar den i likhet med kol och olja ett stort tillskott av nettovärme och förvärrar växthuseffekten.

Energi som via sol-, vind- och vattenkraftverk blir till elektricitet omvandlas i slutänden till värme. Den processen påverkar inte jordens värmebalans. Man kan möjligen säga att människan lånar energin en liten stund på dess väg mot värmefasen.

Vid användande av icke förnyelsebar energi som kol, olja och kärnkraft däremot bildas värme som inte skulle ha funnits utan de mänskliga aktiviteter som inleddes vid industrialismens början.
Denna s k nettovärmekälla förefaller vara en gravt underskattad orsak till pågående global uppvärmning.

Anta att uppvärmningen av en villa kräver 20 000 kWh per år. Då räcker dagens sammanräknade energiproduktion av olja, kol, kärnkraft, vatten etc till uppvärmning av ofattbara 6,7 miljarder villor.

Kärnkraft alstrar inte växthusgaser och det är energislagets enda fördel. Men om och när kärnkraft ersätter olja och kol kommer samma väldiga energitillskott som idag att med oförminskad styrka blåsa in i ett växthus som fortsätter ackumulera värme under avsevärd tid efter att växtgasutsläppen upphört.

Så medan jorden långsamt dör av värmeslag fortsätter vi att med en gigantisk blåslampa på 15 miljarder kW hjälpa solen med uppvärmning av jorden. Dag efter dag, år efter år..
Kärnkraftförespråkare anser det energitillskottet vara så litet att det kan negligeras i jämförelse med den egentliga växthuseffekten.

Men om mänskligheten tar sig ur den här krisen sker det med liten marginal. Då kan man i diskussionen inte bortse från ett fortsatt kol/olja/uran-baserat tillskott av energi som på 100 år ensamt klarar att smälta ett 38 mil långt, 38 mil brett och 1 km tjockt istäcke, eller att inom samma tidsrymd höja temperaturen i atmosfären jorden runt upp till 10 000 meters höjd med 10 grader.

Även om kärnkraften mot förmodan blir säker att hantera i strålningshänseende, bidrar den således i hög grad till den globala temperaturstegringen. Det gör varken vind-, sol- eller vattenkraft.

Jan Holmstrand
Hässelby

Inlägget pingas till intressant.se

Andra bloggar om: Miljö, Klimat, Energi, Förnyelsebar energi, Nettoenergi, Vindkraft

Ekologiska fotavtryck

2007-02-21T22:20:00.000+01:00

En god vän skickade mig länken breathingearth. Intressant. Synd att man inte också visar en karta där man kan se varje lands bidrag med koldioxid i relation till folkmängden.

Jag klickade mig vidare till
ecofoot
där jag efter snabbt överslagsbesvarande av frågorna befann mig vara skyldig till fotavtryck på 5,3 hektar, d v s 3 x ransonen, d v s något under genomsnittet för Sverige som är 6,7 hektar per person.
Undrar om jag kan betala tillbaka genom att köpa och bruka 5,3 hektar mark och låta all avkastning gå till andra än mig själv i 65 år samtidigt som jag lever på vad ytterligare 1,8 hektar kan åstadkomma. Eller 53 hektar i 6,5 år. Tidsmässigt mera överkomligt, men hur ska jag fixa såendet och skördandet utan traktorer etc. Jo med hästar, men då behöver jag en massa hektar för dom. Och så såna som kör hästarna. Och hur ska dom ta sig till och från jobbet...

Jag har nog inte begripit det här så bra men förstår att jag försatt mig i en knipa på mer än ett sätt.

Bill